|
|
Ursprunglig föda Shamanismen är en ursprunglig form av andlighet med syfte att bevara och/eller återskapa balans och harmoni inom människor, mellan människor och natur och mellan människor och den andliga världen. Förutom shamanens ingripanden fanns dock en rad andra metoder som gjorde att människorna kunde leva ett liv i harmoni och balans, till exempel olika ritualer och ceremonier som stämde människan i samklang med den omgivande världen. Minst lika viktigt var kanske den föda som människorna satte i sig, såväl vad gäller innehållet i kosten som dess essens, det vill säga hur den hade odlats/samlats/fångats. Shamanismen uppstod under äldre stenåldern, den epok som brukar kallas paleolitikum, när människorna livnärde sig som samlare och jägare. Vi talar alltså om ett antal 10 000 år innan jordbruket introducerades. Jag ser därför ett tydligt samband mellan shamanismen som andlig disciplin och den kosthållning som nu lanseras som stenålderskost, paleolitisk kost eller ursprunglig föda. Jag ser också ett samband mellan intresset för shamanism och det ökande intresset för paleolitisk föda. De senaste åren har det på svenska kommit flera mycket bra introduktionsböcker till begreppet stenålderkost. Begreppet är egentligen missvisande eftersom det faktiskt var under den så kallade yngre stenåldern, neolitikum, som människorna började jordbruka, det vill säga tämja och genetiskt manipulera växter och djur och så småningom också manipulera stora flodsystem för att kunna konstbevattna odlingarna. Jag föredrar därför, precis som teoretikerna i ämnet, termer som paleolitisk föda eller ursprunglig föda. Just detta begrepp har använts som titel på en av de bästa introduktionerna i ämnet. Det är Staffan Lindeberg, allmänläkare och docent i allmänmedicin, och Bo Gräslund, professor emeritus i arkeologi, som har skrivit boken Ursprunglig föda – Vad vi borde äta och varför vi inte gör det (Natur och Kultur 2005). Lindeberg, som ibland kallas för paleokungen, har även skrivit den mer djuplodande och teoretiskt betydligt mer krävande boken Maten och folksjukdomarna – ett evolutionsmedicinskt perspektiv (Studentlitteratur 2003). Bakom sig har Lindeberg bland annat en doktorsavhandling med ingående studier av kost och hälsa hos folk på Kitava, Trobrianderna och i Papua Nya Guinea där han visade att dessa folk som äter ursprunglig föda helt slipper hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och övervikt. Tillsammans med Lotta Skoglund, Stefan Larsson och Jerry Soffman har Lindeberg också skrivit den användbara receptboken Modern stenåldersmat – Fakta och recept för 14 dagar (Natur och Kultur 2004). Ytterligare en författare som på ett kunnigt och resonerande sätt tar upp ämnet ursprunglig föda är näringsfysiologen Fredrik Paulún i boken Paulúns stenålderskost (Fitnessförlaget 2005) med den långa undertiteln Maten du är gjord för – paleolitisk kost. Hitta dagens kostfällor. Förebrygg och bota sjukdomar. Jag har själv under årens lopp prövat på lite olika vegetariska varianter - mer eller mindre asketiska – men aldrig funnit någon teoribildning kring det hela som har varit särskilt övertygande eller djupgående. En sådan finns däremot kring den paleolitiska födan och denna teoribildning passar som hand i handske med shamanismen och även med den så kallade gröna anarkismen, eller anarkistiska primitivismen, som jag analyserar i recensionen om John Zerzan. Det rör sig om en teoribildning som bygger på evolutionsteorin och som rymmer en djupgående civilisationskritik, av såväl jordbruks- som industrisamhällena. I korthet kan teorin sägas bygga på tre olika, moderna, forskningsområden: 1) kost och hälsa hos så kallade naturfolk, 2) evolutionsbiologi med antropologi och arkeologi, 3) medicinsk, epidemiologisk och näringsfysiologisk forskning. Forskningen visar att de folk som fortfarande håller sig till en paleolitisk kost inte alls drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, autoimmuna sjukdomar, diverse former av cancer, övervikt, allergier med mera, det vill säga sjukdomar som är mycket vanliga i västvärlden och i de länder som går över till västvärldens kost. De paleolitiska teoretikerna anser att dagens kost helt enkelt inte passar våra organismer. Under upp till ett par miljoner år anpassade sig människans förföräldrar och så småningom det vi kallar människan till en kost som huvudsakligen bestod av frukt, bär, växter, rötter, nötter, fågelägg, insekter, larver, kräldjur, däggdjur, fisk och skaldjur. Våra organismer har haft ett par miljoner år på sig att genetiskt anpassa sig till denna föda. Det innebär att när vi äter sådan mat är vi i balans och harmoni. I och med jordbrukets införande gick människan på mycket kort tid över till en kost huvudsakligen bestående av spannmål, mjölk, bönor och småningom också salt, raffinerat socker och matfett. Våra organismer har haft enbart 10 000 år på sig för att anpassa sig till dessa nya livsmedel, men 10 000 år är i evolutionsbiologin en mycket kort period. Den direkta koppling man kan göra mellan dessa livsmedel och de så kallade välfärdssjukdomarna tyder på att våra organismer har mycket svårt att klara av denna anpassning och kanske aldrig kommer att klara den smärtfritt. Slutsats: ät paleolitisk kost så slipper du dessa sjukdomar! De folk som äter en paleolitisk kost undviker inte bara en mängd hos oss vanliga sjukdomar. De upplever också en högkvalitativ hälsa. Såväl antropologin som arkeologin och epidemiologiska studier visar att paleolitkostare inte lider brist på vare sig protein, kolhydrater, vitaminer eller fritid, att de lever hälsosamma liv och når hög ålder utan att genomlida en skröplig ålderdom. Lindeberg/Gräslund talar om två stora avsteg från människans ursprungliga kostcirkel. Det första avsteget var jordbruket: ”På lång sikt kom (jordbruket) att fullständigt förändra människans villkor och att länka historien in i helt nya banor. Så gott som allt som brukar uppfattas som civilisation har sin grund i denna händelse som ledde till bofasthet, lagerhushållning, befolkningsökning och yrkesspecialisering och vidare till uppkomsten av byar, städer, samhällen och stater och till snabb utveckling av teknik, arkitektur, skrivkonst, litteratur, konst, astronomi och så vidare. Myntets baksida var tidigare i stort sett okända företeelser som ekonomisk och social ojämlikhet, centraliserad makt, formaliserad religion, nationalism, krigisk aggression, epidemiska sjukdomar och miljöförstöring. Till avigsidan hör också en sämre och mer ensidig kost”. Det andra avsteget är industrisamhället som .. ”dramatiskt har skärpt den kostutveckling som påbörjades under den yngre stenåldern. Vid sidan om kött från tamdjur utgör i dag mjölkprodukter, vete, ris, potatis, majs, socker, matfett och salt stommen i den kost som nu snabbt sprider sig över hela världen med västerländska folksjukdomar i släptåg. Med undantag av salt ökade intaget av samtliga dessa livsmedel i samband med marknadsekonomins och industrialismens framväxt.” Utöver detta kan man ju rikta skarp kritik mot den industrialiserade form som den kapitalistiska varuproduktionen har tvingat in jordbruket i med djurfabriker, monokulturer, användning av konstgödsel och växt- och insektsgifter, genetisk manipulation och allt vad detta innebär för kvaliteten på de produkter vi förtär. Paleolitkostarna står för en djupgående och spännande civilisationskritik men när de ska dra konsekvenserna av sina teorier verkar det mesta reduceras till individuella råd om hur man ska kunna äta mer eller mindre paleolitiskt för att må bättre och/eller terapera och förebygga sjukdom. Inget ont i det och jag rekommenderar verkligen mina läsare att sätta sig in i och pröva en paleolitisk kost. Men jag skulle vilja att Lindeberg, Paulún och kompani vidgade sina perspektiv något. Egentligen är deras teorier en skarp kritik av hela livsmedelsindustrin och viktiga fundament i industrisamhället. Slutsatsen är rimligen att en stor del av dagens jordbruk borde läggas ner och/eller stöpas om radikalt. Djurfabriker borde ersättas av extensivt bete för halvvilda köttdjur, mejerinäringen kan i stort sett avskaffas, spannmålsodling borde ersättas med grönsaks- och fruktodlingar. Stora delar av livsmedelsindustrin saknar existensberättigande, till exempel sockerindustrin, läskedrycksbryggerierna, storbagerierna, oljefabriker och alla andra tillverkare av direkt ohälsosamma tillsatser i industrimaten. I förlängningen av den paleolitiska kritiken av dagens livsmedel finns kravet på en övergång till en icke-kapitalistisk produktionsordning i balans och harmoni med omvärlden. Den som är intresserad av att få en djupare förståelse av sambanden mellan övergången till jordbrukssamhälle och dagens globala kapitalism och vad den kapitalistiska varuproduktionens intrång på livets alla områden innebär hänvisar jag till min bok Shamanism, marxism och människans frigörelse (norrshaman 2004). Vad har då de paleolitiska kostteorierna att göra med shamanism? Jo, både shamanism och paleolitisk kost stammar från människans samlar/jägarepok. De hänger intimt samman och därför borde en modern shamanism också i sig uppta de insikter som finns i de paleolitiska kostteorierna. Hittills har jag i shamanska sammanhang sett förvånansvärt lite av den varan. Men som man brukar säga: man blir vad man äter. Därför borde det vara svårt eller omöjligt att förena skräpmat med shamanism. Skräpmat torde ge skräpupplevelser. Jag tror att paleolitisk kost helt enkelt öppnar upp för större och starkare shamanska upplevelser. Rättare sagt: med en paleolitisk kost finstämmer man sin organism så att den blir mer mottaglig för den andliga insikt och kraft som finns i naturen. Tips: Staffan Lindebergs sajt: www.staffanlindeberg.com Fredrik Paulúns sajt: www.paulun.com/ |